Fjelkners by Widerlöv

Lördag 26 september kl 12–16

Kan jazz verkligen anses vara musik?
Det blir dixieland igen på Höglandstorget den 26 september. Milton’s Melody Makers kommer till hundraårskalaset. Kommer du ihåg när jazzen kom till torget första gången? Författaren Gunnar Harding, född och uppvuxen i Bromma, minns sitt femtiotal:

»På Höglandstorget i Bromma firades varje år den 12 november stängningen av Storyville, New Orleans bordellkvarter, som hade ägt rum 1917. Den dagen högtidlighölls aldrig i New Orleans eller någon annanstans i världen. Det rådde också i Bromma en viss förvirring om varför den firades. Några menade att det var en sorgehögtid över att så många musiker och prostituerade den dagen förlorade sina utkomstmöjligheter. Andra sa att det var en glädjehögtid genom att denna händelse fick till följd att jazzen började spridas över världen. […]

Redan 1950 hade ett tiotal musiker och några hundra ungdomar ordnat en gatuparad till Höglandstorget. Något tillstånd hade de inte sökt. Störda villaägare kallade på polis.  Många ungdomar undkom in på villagatorna eller längs 12:ans spårvägsspår. Musik och dans på gatorna kunde vara tillåtet i New Orleans, men i Bromma var det inte det. I pressen beskrevs händelsen som ett upplopp, även om inga allvarligare incidenter inträffade än att några potatisar trycktes in i polisbilarnas avgasrör. En grupp ungdomar bildade också en ring kring en polisbil och sjöng »Björnen sover«, en sång som aldrig dokumenterats i New Orleans. Det blev ett rättsligt efterspel.  Flera musiker bötfälldes. Den paragraf som användes gällde framförandet av ljudstark musik utan tillstånd. Den svåraste juridiska nöten att knäcka var att en musiker spelat tvättbräda. Kunde detta verkligen anses som ett musikinstrument? Ynglingen fick provspela inför rätten – och frikändes. […]

1955 gav polisen för första gången tillstånd till Storyvilleparaden. Ett tiotal mer etablerade orkestrar, uppflugna på lastbilsflak, ledde tåget. Det året var vi ett par tusen. Det var en stark känsla som grep oss när vi svängde in på Djupdalsvägen medan Tuxedo Brass Band i spetsen brände av »Maryland, my Maryland« under den stjärnklara novemberhimlen.«

Ur Gunnar Hardings självbiografiska bok Mitt poetiska liv
(Wahlstöm & Widstrand, 2013)

Kommentarer är stängda.