I lördags firade vi Högland 100 år. Då det var 100 år sedan Tolvan kom till Höglandstorget.
På ”farfars tid” var det på Höglandstorget man hängde. Biografen hade två föreställningar varje dag och matinéer på helgerna. Gick man förbi torget kvart i nio en vardagskväll var det fullt med folk, när publiken från sjuföreställningen mötte dem som var på väg in till föreställningen klockan nio.
Här fanns affärer i varje hus och man kunde handla det mesta man behövde. Höglandstorget var också ungarnas torg och ibland hittade de på lite bus. Som den gången de drog iväg med gumman i korvvagnen på ett ärevarv runt torget.
I lördags, vädret till trots, fylldes torget återigen av människor. Och kanske var det, för en stund, lite som på farfars tid.
Tidigt på plats kom scenen och alla sladdar ska dras och kopplas upp. The Ålsten Shuffle var tidigt på plats för sin Soundcheck. På bilden syns Andreas Hörnsten och Jonas Waldermarson från bandet. Foto: Torbjörn Nilsson
Veteranbilarna rullar in och vissa saker blir bara vackrare med åldern som denna MG. Foto: Torbjörn Nilsson
Inledning av Västerleds Trädgårdsstadsförenings ordförande, Torbjörn Nilsson. Berättar lite av Höglands historia och om Höglandsbacken som aldrig låg i Högland och som blev Gladbacken. Foto: Bengt Persson
Hundkojan var på plats och självklart med hund i och ägaren av både koja och hund står bredvid. Foto: Gunnar Ewetz
Måleributiken var på plats och med Trädgårdsstadens färger och en nybruten grön nyans av Högland, som kommer pryda husen i framtiden. Foto: Gunnar Ewetz
Erica Olivius och Torbjörn var inte med på 20-talet men försöker ändå hitta stilen. Foto: Christina Lewenhaupt Nilsson
Fullt hus i Foajén! Nils Ringstedt signerar sina Brommaböcker, byggnadsantikvarien Vicki Wenander svarar på frågor om hur man sköter hus och trädgård i Trädgårdsstaden, och Christian Reimers fyller i.
Titti Winbladh var på besök. ”Höglandstavlan” hänger inne i biografen en av flera tavlor som hon har målat med utblick över Trädgårdsstadens stadsdelar längs Tolvan. Foto: Gunnar Ewetz
Drop in på Höglandsbiografen hela dagen och många såg ”Brommafilmen” som gjordes inför Bromma Hembygdsförenings 50-års jubileum och som renoverades och kompletterades inför föreningens 100-års jubileum 2024. Foto: Torbjörn Nilsson
Jazz for Fun med rötter i Trädgårdsstadens ort lirar och kör musikquizzen. Det svängde på bra. Foto: Bengt Persson
Ingen scen på Höglandstorget utan Tradjazzen och då måste Milton’s Melody Makers vara med. Vilka proffs. Foto: Torbjörn Nilsson
Erica presenterar tipspromenaden med historiska frågor om Högland. Foto. Gunnar Ewetz
Salong Weiss var med och sponsrade och deras Goodiebags tog slut direkt. De fick även en egen, nyskriven låt av Ålstens Shuffle. Foto: Gunnar Ewetz
304:an rullar på rälsen under dagen med tidstypisk konduktör och inredd med rekvisita från förr. En Tolvankeps såldes på Torget dagen till ära. Foto: Torbjörn Nilsson
Vissa saker går fortfarande att köpa på Torget som t.ex. en ny kostym till sina gamla fina möbler. Dagen till ära såldes inklädda galgar i vackra tyger. Foto: Gunnar Ewetz
Genomgång inför finalen med The Ålsten Shuffle. ”Se nu till att bränna av pyrot vid rätt tillfälle” Ja, det blev nästan rätt. Foto Christina Lewenhaupt Nilsson
Nu kör vi igång Rock Cirkusen med The Ålsten Shuffle som sjunger om Högland denna gången. Foto Torbjörn Nilsson
Det smällde och eldade på väldigt bra. Foto Christina Lewenhaupt Nilsson
Full besättning men bara nästan, syns gör inte Mikael von Grothusen på trummor och sång. Foto: Bengt Persson
Kirilina och och nu syns Mikael von Grothusen in action. Foto: Torbjörn Nilsson
Tekniken måste funka och det är många reglar som ska ställas rätt. Sweden Event Center är proffs och så en som försöker. Publiken ser i alla fall nöjda ut. Foto: Gunnar Ewetz.
Nu är det slut men vi kör om 100 år igen. Innan dess: Nockeby torg fyller hundra redan 2029. Foto: Torbjörn Nilsson
Lördag 26 september 2026HöglandstorgetKl. 12.00–16.00
I år är det 100 år sedan Högland började ta form. Det vill vi förstås fira tillsammans! Lördagen den 26 september fylls Höglandstorget med musik, lokalhistoria, quiz, tipspromenad, marknadsbord, veteranbilar och aktiviteter för både stora och små.
Ta med familj, grannar och vänner och kom förbi under eftermiddagen.
PROGRAM
12.00 – Välkommen & Höglands historia Jubileumsfirandet inleds av Torbjörn Nilsson, som tar oss tillbaka till Höglands begynnelse.
12.15 – Musikquiz med Jazz for Fun Testa dina musikkunskaper i ett underhållande musikquiz tillsammans med Jazz for Fun. Med Simon Hård, Fredrik Flach, Georg Flach, Nils Philipson och Henrik Nygren.
13.15 – Tipspromenad Hur mycket kan du om Höglandet och trakten omkring oss? Ta en promenad, klura på frågorna och lär dig kanske något nytt om vårt närområde på vägen.
13.30 – Milton’s Melody Makers Dags för livemusik på scen med Milton’s Melody Makers, som bjuder på svängig musik i klassisk jazzanda.
Claes Brodda – klarinett och saxofon Lars Tidholm – piano och sång Lasse Pettersson – bas Hasse Ferdinand Karlsson – trummor och sång
14.30 – Prisutdelning: Musikquiz
14.40 – Prisutdelning: Tipspromenad
15.00 – The Ålsten Shuffle Vi rundar av jubileumsdagen med The Ålsten Shuffle och en musikalisk final på Höglandstorget.
Med bland andra Wille Crafoord, Jonas Waldemarson, Andreas Hörnsten, Mikael von Grothusen, Elias Nilsson och Johan Dal.
16.00 – Tack för idag!
MER ATT UPPTÄCKA UNDER JUBILEET
Det händer mer än det som står på scenprogrammet. Under dagen finns flera saker att upptäcka runt Höglandstorget.
På Höglandsbiografen visas filmen Brommabilder 1914–1974. Filmen togs ursprungligen fram till Bromma Hembygdsförenings 50-årsjubileum och har senare kompletterats med nytt tal till de delar som tidigare saknade tal. Ett fint tillfälle att se hur Bromma och våra trakter har förändrats genom åren.
På torget blir det samtidigt ett varierat utbud av marknadsbord, försäljning och aktiviteter. Flera skolklasser från Höglandsskolan och Äppelviksskolan finns på plats och bidrar till jubileumsstämningen med bland annat våfflor, sockervadd, popcorn, godispåsar, varm choklad, fika och mat. Det blir också lekar, utmaningar, fiskdamm och chokladhjul, och några klasser kommer att sälja produkter för att samla in pengar till sina klassaktiviteter. Utöver det kommer våra sponsorer att närvara och de som har verksamhet på Torget kommer hålla öppet och vara med under dagen.
Även Nockeby scoutkår deltar under dagen och bjuder på typiska scoutaktiviteter, bland annat trekamp och möjlighet att prova på att grilla över öppen eld. På torget finns dessutom andra lokala utställare och initiativ, så det kommer finnas mycket att både smaka på, prova och upptäcka under eftermiddagen.
Det kommer ett utbud av Brommaböcker, lokalkonst och det finns möjlighet att fråga byggnadsantikvarien Vicki Wenander om råd. Vicki har skrivit vårt förvaltningsprogram Värna Västerleds trädgårdsstad.
Dessutom får jubileet besök av ett antal veteranbilar, som kommer att köra förbi och parkera på torget en stund ett uppskattat inslag för både bilintresserade och nyfikna besökare.
Kom för musiken, historien, aktiviteterna eller bara för att träffa grannar och njuta av jubileumsstämningen på torget.
Varmt välkommen att fira Högland 100 år tillsammans med grannar, vänner och familj!
Kan jazz verkligen anses vara musik? Det blir dixieland igen på Höglandstorget den 26 september. Milton’s Melody Makers kommer till hundraårskalaset. Kommer du ihåg när jazzen kom till torget första gången? Författaren Gunnar Harding, född och uppvuxen i Bromma, minns sitt femtiotal:
»På Höglandstorget i Bromma firades varje år den 12 november stängningen av Storyville, New Orleans bordellkvarter, som hade ägt rum 1917. Den dagen högtidlighölls aldrig i New Orleans eller någon annanstans i världen. Det rådde också i Bromma en viss förvirring om varför den firades. Några menade att det var en sorgehögtid över att så många musiker och prostituerade den dagen förlorade sina utkomstmöjligheter. Andra sa att det var en glädjehögtid genom att denna händelse fick till följd att jazzen började spridas över världen. […]
Redan 1950 hade ett tiotal musiker och några hundra ungdomar ordnat en gatuparad till Höglandstorget. Något tillstånd hade de inte sökt. Störda villaägare kallade på polis. Många ungdomar undkom in på villagatorna eller längs 12:ans spårvägsspår. Musik och dans på gatorna kunde vara tillåtet i New Orleans, men i Bromma var det inte det. I pressen beskrevs händelsen som ett upplopp, även om inga allvarligare incidenter inträffade än att några potatisar trycktes in i polisbilarnas avgasrör. En grupp ungdomar bildade också en ring kring en polisbil och sjöng »Björnen sover«, en sång som aldrig dokumenterats i New Orleans. Det blev ett rättsligt efterspel. Flera musiker bötfälldes. Den paragraf som användes gällde framförandet av ljudstark musik utan tillstånd. Den svåraste juridiska nöten att knäcka var att en musiker spelat tvättbräda. Kunde detta verkligen anses som ett musikinstrument? Ynglingen fick provspela inför rätten – och frikändes. […]
1955 gav polisen för första gången tillstånd till Storyvilleparaden. Ett tiotal mer etablerade orkestrar, uppflugna på lastbilsflak, ledde tåget. Det året var vi ett par tusen. Det var en stark känsla som grep oss när vi svängde in på Djupdalsvägen medan Tuxedo Brass Band i spetsen brände av »Maryland, my Maryland« under den stjärnklara novemberhimlen.«
Ur Gunnar Hardings självbiografiska bok Mitt poetiska liv (Wahlstöm & Widstrand, 2013)
Inbjudan till företag och företagare i Bromma: Högland 100 år – nå dina kunder längs Tolvan och övriga Bromma!
Hösten 1926 invigdes Tolvans nya slutstation Höglandstorget. Den 26 september 2026, kl 12:00 – 16:00, firar vi Högland 100 år på Höglandstorget med en jubileumsdag som samlar boende, företagare och besökare från hela Bromma. Det blir en fortsättning på hundraårsfesterna för Smedslättstorget (2023) och Ålstenstorget (2024).
Höglandstorget för hundra år sen.
Som partner till festen får du en unik möjlighet att synas och möta en tydligt avgränsad lokal målgrupp: framför allt hushållen längs Tolvans spårvagnslinje, men även Brommabor i stort.
Inför och under jubileet syns ditt företag på Trädgårdsstadsföreningens webbplats, i utskick, på affischer och all exponering på Höglandstorget. Du får dessutom möjlighet att delta på plats, till exempel med ett utställarbord, och träffa din målgrupp personligen.
Tusentals Brommabor har besökt de tidigare 100-årsfesterna. Ytterligare flera tusen har fått del av digitala budskap och erbjudanden. Passa på att nå nya kunder på hemmaplan och samtidigt bidra till ett historiskt lokalt firande!
Ålstensgatan 100 år (2024). Tusentals Brommabor kom och fyllde torget hela dagen.
Ett naturreservat ska skydda naturen. Därför låter det motsägelsefullt att hävda att bildandet av ett naturreservat kan innebära ett försämrat skydd. Men det är just den frågan som måste ställas när det gäller Ålstensskogen.
En stolpe mitt i blåbärsriset markerar reservatsgränsen. Tallen till vänster fick inte vara med utan tillhör område 25, som ska exploateras. Foto Torbjörn Nilsson
Problemet är inte att huvuddelen av skogen har blivit naturreservat. Problemet är hur reservatsgränsen har dragits och att område 25, som utgör skogsbrynet och en viktig entré till Ålstensskogen, har lämnats utanför.
Det innebär att ett område som omfattades av den sammanhängande parkplan som antogs 1947 nu behandlas som en exploateringsyta. Reservatet riskerar därmed att skydda en avgränsad kärna samtidigt som det försvagar det äldre skyddet av skogen som helhet.
Ett område för allmänheten redan 1921
En tidigt utkast till Stadsplan i Smedslätten från 1921. I Nedre vänstra hörnet östra Ålstensskogen och Solviksängen som benämns "Folkpark" och "Lekfält"
Synen på Solviksängen och Ålstensskogen som ett gemensamt rekreationsområde är betydligt äldre än både naturreservatet och 1947 års stadsplan. Redan 1921 talade man om Solviksängen och skogen som ett lekfält och ett folkparksområde.
Begreppet är betydelsefullt. Det beskriver inte en överbliven markyta i väntan på bebyggelse, utan ett område som skulle vara tillgängligt för allmänheten och ge stadens invånare möjlighet till naturupplevelser, rekreation och friluftsliv.
Detta synsätt återkommer sedan genom hela den historiska planeringen. Ålstensskogen betraktades inte som en samling fristående naturfläckar, utan som ett sammanhängande landskap bestående av skog, ängar, berg, stränder och entréer.
I 1940-talets underlag beskrivs området mellan Alviksvägen och Mälaren som huvudsakligen skogbevuxet, med Solviksängen som ett större öppet ängsområde och Solviksbadet vid stranden. Kontrasten mellan höglänta skogspartier, ängarna och Mälarstranden framhölls som en alltmer sällsynt kvalitet i det växande Stockholm.
Det var alltså helheten som skapade värdet.
Vad innebar 1947 års stadsplan?
En stadsplan var den tidens bindande planinstrument för hur mark fick användas. Den motsvarar i viktiga avseenden dagens detaljplan. Det var därför inte fråga om en allmän viljeyttring eller en vacker illustration. När ett område lades ut som park i stadsplanen var det ett formellt beslut om markens användning.
Inför beslutet 1947 fanns olika förslag. I de tidigare alternativen, lämnades det område som disponerades av Stiftelsen Fanny Hirschs Minne (Skogsbo) utanför parkmarken.
Det är viktigt att inte blanda samman denna befintliga verksamhet med exploatering av naturmark. Stiftelsen använde redan befintliga byggnader. Verksamheten innebar inte att den omgivande naturen skulle exploateras eller att nya bostadsområden anlades.
Frågan var istället om marken planmässigt skulle reserveras för framtida nybyggnad.
Karta som ingår i den stadsplan som antogs 1947 och gällt till idag. Hela skogen är utlagt som naturområde Tennisen och Solviksbadet är idrottsområde men anpassades till en bättre överensstämmelse med den befintliga terrängen.
Det slutliga alternativet, Pl. 3392, tog bort denna möjlighet ur den antagna planen. Där lades även det omdiskuterade vid Skogsbo-området ut som en park. Av handlingarna framgår att det tidigare sk. “A-området” ändrades till park och att avsikten var att reservera Ålstensskogen som naturpark och strövområdei sin helhet. Ett särskilt område för ny bebyggelse i naturparken ansågs kunna skada parkens helhetsverkan.
Det var Pl. 3392 som byggnadsnämnden förordade och som därefter antogs.
Valet var således medvetet. Staden hade framför sig ett alternativ som lämnade en öppning för framtida byggande, men valde det alternativ där hela området lades ut som park.
En exploatering påverkar inte enbart den mark som exploateras
Det mest framsynta i 1947 års beslutsunderlag är att man inte bara såg till den naturmark som direkt skulle tas i anspråk för bebyggelse. Man bedömde också hur även en begränsad exploatering skulle påverka den omgivande skogen och förändra områdets naturliga gräns mot bebyggelsen.
Gatunämnden framhöll att det var svårt, närmast omöjligt, att bevara Ålstensskogens karaktär som naturpark om bebyggelse tilläts inom någon del av området. Gatukontoret avvisade också uttryckligen tanken att en mindre del skulle kunna bebyggas medan resten lämnades som park. Bedömningen var att även en mycket begränsad bebyggelse kunde orsaka oersättlig skada på skogens flora, fauna och undervegetation.
I underlaget varnades särskilt för bebyggelsens negativa inverkan på angränsande naturområden. Erfarenheten från andra delar av Stockholm var att slitaget kunde bli så omfattande att ursprunglig naturmark måste brytas upp och ersättas med anlagd park. Att Ålstensskogen dittills hade kunnat bevaras så väl förklarades med områdets naturliga och ändamålsenliga gränser. Därför förordade gatukontoret att skogen skulle stadsplaneläggas som park i hela sin utsträckning.
I underlaget står det:
”Exemplen på bebyggelsens oförmånliga inverkan på angränsande naturområden äro i Stockholms förorter tyvärr alltför mångtaliga för att behöva närmare framhållas.”
Resonemanget är fortfarande relevant. En exploatering påverkar inte enbart den mark som bebyggs, utan kan också föra med sig tillfarter, markarbeten, ledningar, belysning, avverkning och ökat slitage i den angränsande naturen. En förändring riskerar därför att påverka både naturvärdena och upplevelsen av skogen som ett sammanhängande naturområde.
Område 25 är skogsbrynet och entrén
Område 25 är därför inte en obetydlig randzon som utan konsekvenser kan skiljas från resten av Ålstensskogen.
Området utgör skogsbrynet och en viktig entré till skogen. Det är där stadslandskapet övergår i naturpark och där besökaren möter Ålstensskogen. Skogsbrynet har också en egen ekologisk funktion. Det ger skydd, föda och livsmiljöer och fungerar som övergång mellan öppnare mark och den tätare skogen.
En exploatering av område 25 påverkar därmed inte bara den yta som tas i anspråk. Den förändrar själva mötet med Ålstensskogen.
Entrén riskerar att förvandlas från en naturlig övergång till en smal passage mellan bebyggelse. Skogens naturliga avgränsning flyttas inåt. Brynet avverkas och fragmenteras. Buller, ljus, rörelser och slitage förs närmare de delar som ligger innanför reservatsgränsen och som idag klassas som mycket höga naturvärden.
Det är precis denna typ av påverkan som beslutsunderlaget från 1947 varnade för.
Handlingarna nämner dessutom betydelsen av entréerna och parkstråken. Ålstensskogen beskrevs som en del av ett sammanhängande stråk av strandparker längs Mälaren och som slutmålet för parkstråk från andra delar av Bromma. Invånarna skulle kunna nå naturen till fots eller på skidor, oberoende av bebyggelse och trafikgator.
En entré är därför inte en perifer del av naturen. Den är en förutsättning för naturens funktion i sin helhet.
Hur kan naturreservatet innebära ett sämre skydd?
Naturreservatet ger ett starkare skydd åt den mark som ligger innanför reservatsgränsen. Men det innebär inte automatiskt att det samlade skyddet har blivit starkare.
Om reservatet har avgränsats så att område 25 lämnas utanför och ska exploateras i sin helhet, trots att området ingick i den parkmark som beslutades 1947, blir syftet med reservatet en omvänd verkan.
Innanför reservatsgränsen framställs naturen som särskilt skyddsvärd. Utanför gränsen ska marken exploateras, även när den historiskt och ekologiskt tillhör samma sammanhängande område.
På så sätt får reservatet en omvänd verkan. I stället för att enbart visa vad som skyddas, signalerar den att det som ligger utanför inte ska skyddas och ska exploateras.
Men frånvaron av reservat är inte detsamma som frånvaron av naturvärden. Det innebär inte heller att den äldre stadsplanens parkändamål saknar betydelse nu.
Område 25 är avgörande för skogens helhet trots att gränsen har dragits runt det.
Reservatsbildningen ändrar berättelsen om platsen
1947 års stadsplan utgick från att Ålstensskogen skulle skyddas som ett sammanhängande park- och naturområde. Den byggde på insikten att även begränsad bebyggelse kunde skada angränsande natur och förstöra den naturliga avgränsning som hållit skogen intakt.
Område 25 låg inte utanför denna tanke. Tvärtom är skogsbrynet och entrén en konkret del av den naturliga gräns som beslutsfattarna ville bevara.
När området lämnas utanför naturreservatet uppstår därför en ny berättelse: att det finns en skyddsvärd skog innanför gränsen och en exploateringsyta utanför.
Den berättelsen stämmer dåligt med historiken och platsen.
Ålstensskogen hade hävd som naturområde redan innan stadsplanen antogs. I 1940-talets underlag beskrevs den som centrala Brommas strandpark och som en betydelsefull länk i stadens parkstråk.
Stadsplanen från 1947 bekräftade och formaliserade denna användning. Den skapade inte en byggreserv i skogsbrynet. Den reserverade området som park.
Staden måste förklara avvikelsen
Den avgörande frågan är därför inte bara vilka naturvärden som finns inom område 25. Den styrande majoriteten i Staden måste också förklara varför reservatsgränsen avviker från den sammanhängande parkgräns som antogs 1947.
Följande frågor behöver besvaras:
Varför ingår inte område 25 i naturreservatet, trots att det utgör skogsbryn och entré till Ålstensskogen?
Hur har områdets betydelse för skogens naturliga avgränsning, landskapsbild och tillgänglighet bedömts?
Hur är en möjlig exploatering förenlig med 1947 års uttryckliga slutsats att även begränsad bebyggelse skulle kunna medföra oersättlig skada på Ålstensskogen?
Och varför ska en reservatsbildning få användas för att försvaga ett sammanhängande parkskydd som staden tidigare beslutade om?
Skydda helheten – inte bara det som hamnade innanför en linje.
Ålstensskogens historia visar en ovanligt lång kontinuitet. Redan 1921 talades det om Solviksängen som ett lekfält och skogen som ett folkparksområde. Under 1930- och 1940-talen växte kravet på ett formellt skydd. År 1947 antogs en stadsplan där Ålstensskogen lades ut som en sammanhängande park.
Argumenten var naturvärdena, friluftslivet, landskapet, parkstråken, Mälarstranden och behovet av att skydda skogens naturliga gränser mot bebyggelse.
Dessa argument har inte blivit mindre relevanta. Tvärtom.
Ett naturreservat bör fullfölja denna hundraåriga skyddstanke, inte begränsa den. Om reservatsbildningen gör det möjligt att exploatera skogsbrynet och entrén i område 25 innebär den inte ett fullständigt förstärkt skydd. Den innebär att ett tidigare sammanhängande område delas upp i en skyddad kärna och en kant för exploatering.
Ålstensskogen kan inte skyddas genom att man först drar en snäv gräns med linjalen och därefter behandlar naturen utanför den som exploateringsområde och mindre värd.
Skogsbrynet är en del av skogen. Entrén är en del av parken. Område 25 är en del av den helhet som 1947 års stadsplan avsåg att bevara. Majoriteten i Stockholms Stad (S,V & MP) – tänk om – respektera era föregångares beslut och lär av deras insikter. Se hela skogen trots alla träden.
Närboende i Alvik och Äppelviken har initierat en namninsamling. Staden planerar 1 000 nya bostäder i Alviks strand, men planeringsunderlagen saknar realistiska analyser av hur trafiksituationen kommer att drabba inte bara Äppelviken utan hela Bromma. De skriver:
»Vi ser i underlagen att Bilanvändningen underskattas — 20% bilandel utan underlag, att jämföra mot Västerortsgenomsnittet 31%. Trots stora lägenheter i planen och tillgång till närliggande gatuparkering vilket driver upp bilandelar.
Att Cykelförutsättningarna överdrivs — 15% cykling antas men infrastrukturen för cykling över tranebergsbron analyseras aldrig. Om kalkylen inte håller riskerar biltrafiken att öka ytterligare.
Att Rusningstrafiken saknas — prognoserna är års/dygnsmedelvärden, inte rusningsanalyser vid ett redan maxbelastat Alviksplan. Vad händer när ca 3000-4000 boende ska ta sig till och från Alviksplan och Tranebergsbron i rusningstid?
Söktrafik på våra villagator ignoreras — besökare väljer gratis parkering på Runda vägen, via Alviksvägen en trafikström som aldrig utretts.
Skriv på före 27 juni. Mot trafikkaos och för ett genomtänkt genomförande av Alvik strand.«
Hösten 1926 nådde Tolvan Höglandstorget. Det blev en viktig milstolpe i utvecklingen av Höglandet och den fortsatta utbyggnaden av Västerleds trädgårdsstad. Nu är det snart dags att uppmärksamma att Höglandstorget fyller 100 år.
Lördagen den 26 september 2026 planerar Västerleds Trädgårdsstadsförening att fira Höglandstorget 100 år.
Det här är ett första upprop.
Hundraårsfirandet på Ålstengatan 2024 när The Ålsten Shuffle gick loss med sina Ålstensklassiker. Foto: Privat
Vi söker dig som vill vara med och skapa jubileet. Har du idéer om aktiviteter, musik, utställningar, historiska bilder, marknadsstånd, barnaktiviteter eller något annat som skulle passa under ett hundraårsfirande? Är du företagare, medlem i en förening, skolklass eller privatperson? Alla bidrag är välkomna.
Vi söker även sponsorer som vill vara med att synas under och före tillställningen.
Precis som vid firandet av Smedslätten och Ålsten 100 år ska vi skapa en folkfest som samlar hela området, alla vi som bor längs Tolvan och alla andra som vill hänga på.
Planeringen har just börjat, men redan nu vill vi komma i kontakt med dig som vill hjälpa till, bidra med idéer eller delta på något sätt.
Hör gärna av dig till oss på info@vasterleds.se och berätta hur du skulle vilja medverka.
Mer information kommer efter hand.
Välkommen att vara med och skapa Höglandstorget 100 år!
Som en uppföljning till Marias Johanssons uppskattade föredrag på Västerorts Trädgårdsstadsförenings förra årsmöte (2025) bjuder vi nu in till en vandring genom några trädgårdar i Äppelviken och Smedslätten.
Under ett par timmar i början av juni får vi möjlighet att ”gräva där vi står” – både bildligt och bokstavligt – och titta närmare på några av områdets trädgårdar med fokus på odling, jordhälsa och kompostering.
📅 Måndag 8 juni 🕓 Samling mellan kl. 16.00–16.30 📍 Nära Äppelvikens bokhandel (Exakt adress skickas till anmälda deltagare)
Kvällen avslutas med fika i den tredje och sista trädgården, inte långt från Smedslättstorget, omkring kl. 18.00.
Svenska Dagbladet gör i dag (12/5) en förstasidesnyhet av två ledande socialdemokratiska företrädares fördomar. Aida Hadzialic och Erika Bjuggren delar ut rosor på Kungsholms torg och uttalar sig för SvD i olika lokalpolitiska frågor. Utan kontrollerande följdfrågor och utan någon egen självreflektion torgför tidningen därefter rena falsarier om vilka »Brommaborna« är, vad de tänker och tycker. Artikeln är skriven av Jenny Nyman.
Det har på senaste tiden förts en hård debatt om det lämpliga/olämpliga att undanta en del (det så kallade område 25) av ett blivande naturreservat för att i stället bygga ca 50 hyreslägenheter i ingången till reservatet. Styret i Stockholm (S, V och MP) har redan beslutat så. 3 900 Brommabor har protesterat.
Jag frågade därför Chat GPT: – Vad påstår SvD om Brommaborna i sin artikel?
Och sedan ställde jag en följdfråga: På Västerleds Trädgårdsstadsförenings hemsida finns ett antal inlägg i den pågående debatten om naturreservatet. – Har någon där uttryckt sådana åsikter om hyreslägenheterna som det refereras till i SvD:s artikel?
Så här lyder svaret på den första frågan: I intervjun med Aida Hadzialic och Erika Bjuggren antyds flera saker om Brommabor — både explicit och mellan raderna:
Många Brommabor är välbärgade villaägare.
Bromma beskrivs som ett »välbärgat« område och ett tidigare moderatfäste.
Vissa Brommabor oroar sig för att fler hyresrätter och social blandning ska leda till ökad otrygghet eller kriminalitet.
Vissa Brommabor är oroliga för att otryggheten ska öka.
Brommabor framställs som en homogen grupp, skyddade från segregation, jämfört med områden som Tensta.
Socialdemokraterna menar att Bromma i dag är för svårtillgängligt för vanliga löntagare, som till exempel undersköterskor och tunnelbanechaufförer.
Vissa Brommabor vill bevara villaområdet och motsätter sig förtätning och hyresrätter.
Några hyreslägenheter skapar inte kriminalitet.
Det borde vara normalt att människor med olika inkomster ska kunna bo i samma stadsdel.
Även Brommabor kan ha nytta av fler bostadstyper (till exempel. äldre som vill bo kvar i området efter att ha sålt sin villa).
I artikeln uttrycks även en indirekt kontrast mellan Bromma och Tensta:
Bromma representerar det trygga, välmående och attraktiva.
Tensta ät ett område som enligt S behöver lyftas så att fler faktiskt vill bo där frivilligt.
Och här är svaret på andra frågan: Jag har gått igenom inläggen om »område 25« på Trädgårdsstadsföreningen hemsida och relaterade artiklar. Det korta svaret är följande:
Nej — jag hittar inte uttalanden som uttrycker att man är rädd för människor, invandrare eller »social blandning« i den form som antyds i SvD-artikeln.
Det som uttrycks handlar framför allt om:
skydd av naturmark och reservat,
kritik mot exploatering,
oro för att bygga i skogsområde,
kritik mot processen och politiska beslut, och
bevarande av trädgårdsstadsmiljön.
Det finns formuleringar om motstånd mot hyresrätter just på den platsen. Men skälen som faktiskt framförs är framför allt natur- och stadsbyggnadsargument.
Exempel:
Västerleds Trädgårdsstadsförening skriver att »område 25« borde ingå i naturreservatet och att exploatering vore »ett stort ingrepp«. (Tidningen Mitt i Bromma).
Man beskriver en oro för att »ta en tugga« av skogen och förstöra naturvärden. (Mitt i Bromma).
Det talas om »framtida hyreshus« och »50 hyreslägenheter«, men i kontexten att detta sker i ett naturområde. (VTF:s hemsida).
Det finns inte exempel på följande åsikter:
att någon skriver att hyresgäster skulle skapa kriminalitet,
att människor från Tensta eller andra förorter inte är välkomna,
att man vill hålla vissa grupper borta, eller
att man explicit kopplar hyresrätter till otrygghet.
I de källor jag har granskat finns det inga Brommabor som uttrycker sig så. Artikeln ger alltså intrycket att sådana farhågor finns, de har inga citat från någon som faktiskt säger det.
Tvärtom är tonen i materialet från VTF:s hemsida ganska teknisk och lokalpolitisk. De argumenterar på följande sakområden:
naturvärdesklassning,
reservatsgränser,
detaljplaner,
markanvisningar,
exploatering,
parkmark, och
»Stockholmshus«.
Frågorna till och svaren från Chat GPT är avslöjande. De två ledande socialdemokratiska företrädarnas uttalanden om Brommaborna är endast en reflektion av – deras egna fördomar.
Trångt på Il Bicchiere när The Ålsten Shuffle bjöd in till stödgala för Ålstensskogens naturreservat – och mot de planerade hyreshusen vid Solviksängen.
Wille Crafoord och The Ålsten Shuffle tände lägerleden på Il Bicchiere på Ålstensgatan i fredags (24/4).
Tight band, välkända låtar med nya smarta texter om livet i Smedslätten och Ålsten.
Fullt till sista plats. Till och med ståplatserna tog slut.
Visa din uppskattning för The Ålsten Shuffles gratisspelning. Tacka för musiken. Skriv på protestlistan mot exploateringen av Ålstensskogens naturreservat och swisha en hundring till Trädgårdsstadsföreningens insamling.
