Reaktionerna på Exploateringsnämndens beslut att ge Svenska Bostäder markanvisning för ett femtiotal hyresrätter vid Solviksängen nådde orkanstyrka veckan före jul. Resultat:
3 500 personer har skrivit på protestlistan. Länk här. 53 000 kronor har skänkts till insamlingen »Rädda Ålstensskogen«. Länk här.
Med detta stöd i ryggen har Trädgårdsstadsföreningen – med hjälp av anlitad juridisk expertis – kunnat ägna julhelgen åt att sammanställa en så kallad Laglighetsprövan av beslutet.
Markanvisningen är ett civilrättsligt avtal mellan kommunen och byggherren (i detta fall ett helägt kommunalt bolag). Själva avtalet kan inte överklagas i detta skede. Däremot kan formerna för beslutet överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Har beslutet tillkommit på ett korrekt och lagligt sätt? Om inte, då kan Förvaltningsrätten begära att beslutet inhiberas.
Överklagan riktar ljuset på flera tveksamma omständigheter: beslutet baseras på en felaktig ekonomisk värdering, det är inte tillräckligt berett, det är oproportionerligt, det förelåg jäv när beslutet togs och det innehåller faktamässiga felaktigheter som påverkat beslutets laglighet.
Trädgårdsstadsföreningen kommer fortlöpande att rapportera om hur ärendet utvecklas, men vi vill också »hålla korten nära kroppen« – av strategiska skäl. Därför uppmanar vi våra medlemmar och sympatisörer:
Trädgårdsstadsföreningen har startat en insamling för att ta hjälp av juridisk och ekologisk expertis och för ytterligare opinionsbildning för att Rädda Ålstensskogen (se text nedan).
Klicka på länken till insamling och swisha ett valfritt belopp. Insamlingens eventuella överskott kommer vi att skänka till lokala föreningar för barn- och ungdomsverksamhet, idrott, scouter …
Ljungbad i Ålstensskogen, Foto Torbjörn Nilsson 2015
Klubbat – men bara i första instans
Torsdagen den 11 december 2025, fattade Exploateringsnämnden beslut om att ge AB Svenska Bostäder en ny markanvisning. Beslutet innebär att cirka 50 lägenheter i form av ett så kallat ”Stockholmshus” ska uppföras vid entrén till Ålstensskogen. Nämndens majoritet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, röstade enigt igenom beslutet.
Beslutet väcker djup besvikelse – och vrede – hos alla oss som värnar Brommas unika natur- och kulturmiljö.
Fler än3 300 personer har med sina namnunderskrifter protesterat mot exploateringen. Ändå väljer staden att gå vidare med byggplanerna i det så kallade Område 25, det vill säga skogen mellan Smedslättens Tennisklubb och Solviksängen.
Område exkluderades medvetet från det blivande naturreservatet med linjalen. Den undantagna ytan är del av ett större område ”Värdelandskap A” som innebär – “Skogar med höga naturvärden”.
Samtidigt hävdar staden, i ett häpnadsväckande resonemang, att det blivande naturreservatet i Ålstensskogen/Storskogen – drygt 67 hektar – ska fungera som ”kompensation för ianspråktagen grönyta”.
Men hur kan man tala om kompensation när man:
plockar bort en del av skogen,
fäller träd,
spränger berg,
och permanent förstör ett känsligt skogsbryn?
Ett reservat kan aldrig väga upp för att man medvetet offrar en del av vår naturmiljö.
Trädgårdsstadsföreningen har till och med mottagit argument från majoritetens företrädare att man ofta undantar vissa ytor när man inrättar naturskyddsområden på andra platser i Stockholm. Vi uppmanar därför alla stockholmare att vara uppmärksamma på denna strategi. Det som verkar grönt till en börjankan snabbt bli grått som betong.
Naturvärden som ignoreras
Område 25 är klassificerat till största delen som Naturvärdesklass 3 och utöver det Naturvärdesklass2 – ”Högt naturvärde”. Naturvärdesklass 3 – ”påtagligt naturvärde”, innebär särskild betydelse för biologisk mångfald i ett exploaterat landskap. Området ingår redan idag i Stockholms ekologiska infrastruktur och är klassat som ESBO, Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Vid inventeringen hittades tre skyddade arter.
Trots detta behandlas området som ”förbrukningsbart”.
I det exkluderade området har vi dessutom upptäckt rödlistad tallticka – en signalart för mycket gammal skog med höga ekologiska kvaliteter. Talltickan saknas helt i stadens inventering. Två andra fridlysta arter, fladdermöss och vanlig groda, har också observerats, men nämns inte i underlaget.
Sådana här miljöer tar hundratals år att återskapa.
Konsekvenserna av bygget är långtgående:
skogsbrynet med flyttblock från istiden försvinner,
elljusspåret flyttas
och entrén till Ålstensskogen förlorar hela sin karaktär.
En mur mot naturen – i strid med trädgårdsstadens idé
Smedslätten är en trädgårdsstad med mycket höga kulturhistoriska värden, präglad av 1920-talets ideal om varsamhet, grönska och mjuka övergångar mellan bebyggelse och natur.
Att placera en stor, sammanhållen huskropp ”likt en mur mot naturen” i skogens entré – dessutom i det så kallade folkparksområdet, som Solviksängen benämndes för hundra år sen – står i direkt konflikt med:
trädgårdsstadens grundidé,
stadens egna styrdokument,
och Plan- och bygglagens krav på skydd av kulturhistoriska värden.
Detta är inte en anpassning. Det är ett avbrott i landskapet. Bloggaren Shawn Westcott uttrycker det träffande: ”Femtio lägenheter kan byggas på många platser. Ålstensskogen existerar bara här. När den är borta, är den borta för alltid.”
Men frågan är långt ifrån avgjord
Västerleds Trädgårdsstadsförening och tusentals brommabor kommer att fortsätta kampen. För Ålstensskogen. För Smedslätten. För rätten till levande natur i staden.
Vi uppmanar alla som delar vår oro att fortsätta engagera sig, sprida information och stå upp mot ett beslut som riskerar att orsaka oåterkallelig skada på vår gemensamma gröna lunga.
I det omedelbara skedet har vi tre veckor på oss att överklaga beslutet om det finns något som är lagstridigt. Därefter följer en detaljplaneprocess.
Så här går vi vidare
Vi startar nu en insamling för att kunna ta hjälp av juridisk, ekologisk expertis samt opinionsbildning. Klicka på länken till insamling och swisha ett valfritt belopp. Insamlingens eventuella överskott kommer vi att skänka till lokala föreningar för barn- och ungdomsverksamhet, idrott, scouter ….
Ålstensskogen sägs få skydd som naturreservat – men bakom löftet döljer sig en plan att bebygga en av skogens mest värdefulla delar. Stadens argument spricker vid minsta granskning. Här följer de en sammanfattning av skälen som visar varför byggplanerna måste stoppas.
Fyra avgörande skäl att stoppa byggplanerna i Ålstensskogen
1. Naturreservatet används som svepskäl Staden kallar byggandet av 50 lägenheter ”kompenserat” genom att skydda resten av skogen. Men man kan inte rädda natur genom att förstöra den. Logiken är bakvänd – ett reservat ska bevara, inte möjliggöra exploatering.
2. Naturvärdena är högre än staden medger Området klassas som naturvärdesklass 3, vilket betyder påtagligt naturvärde. Dessutom finns den rödlistade signalarten tallticka, som bara lever i gammal, orörd skog. Det bebyggda området är alltså ekologiskt värdefullt, inte ”lågt klassat”.
3. Bostadsargumentet faller på fakta Staden hävdar att nya flerbostadshus behövs för att skapa variation i ett ”småhusdominerat” område. Men nästan hälften av Smedslättens bostäder är redan flerbostadshus. Variation finns – argumentet faller tungt.
4. Byggplanerna krockar med kulturmiljön De planerade ”Stockholmshusen” bryter mot trädgårdsstadens unika 1920-talskaraktär och skapar en mur mot skogens huvudentré. Detta strider mot både stadens egna riktlinjer och Plan- och bygglagen.
”Ekorrn satt i granen”, i Ålstensskogen. Foto Torbjörn Nilsson, 2015
Beslut om en markanvisning avgörs idag (11/12) i Exploateringsnämndens möte 15:30 Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset
Att ersätta den varsamt utformade entrén till Ålstensskogen med ett “Stockholmshus” strider mot trädgårdsstadens ideal och stadens egna riktlinjer. Det hotar förutom Ålstensskogens natur även Smedslättens kulturhistoriska värden som enligt PBL ska skyddas och tas tillvara
Älvdans på Solviksängen i entrén till Ålstensskogen, foto Torbjörn Nilsson 2015.
Smedslätten är ett tidigt exempel på utbyggnaden av egnahem och trädgårdsstaden efter första världskriget. Naturens grönska skulle integreras i stadsbilden och vägarna lades ut i landskapet utifrån att de skulle likna den upptrampade stigen.
Det var ett ideal i trädgårdsstadens anda att parkerna skapades utifrån att naturmark lämnades orörd och integrerades varsamt i stadsbilden med mjuka övergångar.
I den södra delen mot Mälaren sparades ett större grönområde som benämndes “folkparksområdet” – Ålstensskogen.
Solviksvägen var den första vägen till Ålsten och hade namnet Ålstensvägen och slutade i entrén till folkparksområdet – vid Solviksängen. Två ytor på vardera sida av vägen längs ned på Solviksvägen lämnades orörda likt en pendang för att göra övergången mjuk.
Konceptet “Stockholmshus” är helt främmande i en årsring av Stockholm med en bebyggelse från 1920-talet med mycket höga kulturvärden. Att uppföra en stor huskropp placerad som en mur mot naturen i entrén till “Folkparksområdet” går helt emot Staden egna policydokument och rekommendationer.
Smedslätten är väl bevarad och står ut antikvariskt. Det finns en mängd riktlinjer och förhållningssätt att ta hänsyn till – landskapets innehåll och dess relation till bebyggelsen. Undvik sprängning och schaktning …..
Hela Smedslätten är grönklassat enligt Stockholm stads kulturhistoriska klassificering och ingår i stadens egen strategi och vägledning för, “Varsam utveckling av småhus- och villaområden, Dnr 2020-05402“
“I plan- och bygglagens andra kapitel preciseras ett antal allmänna intressen. Där anges bland annat att man ska ta hänsyn till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden. Ett bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Befintliga karaktärsdrag ska respekteras och tas tillvara” , PBL kunskapsbanken, Boverket
En gestaltning i terrängen vid platsen av ett ett hus som liknar ett ”Stockholmshus”
Majoritetens representanter! Tänk om!
Är det verkligen det här ni vill bli ihågkomna för?
Söndag kväll (7/12). Engagemanget mot inskränkningarna i Ålstensskogens naturreservat växer på nätet och i sociala medier. Trädgårdsstadsföreningen har delat ut flygblad i brevlådorna hela helgen. 2 500 personer har redan skrivit på uppropet. Exploateringsnämnden ska besluta på torsdag (11/12). Gör din röst hörd redan i kväll. Namnunderskrifterna lämnas till politikerna före mötet.
I kväll läser jag en engelskspråkig blogg på nätet. Det är Shawn Westcott som skriver. Sakligt och väl formulerat. Jag känner inte Shawn, men han presenterar sig själv så här:
Shawn Westcott leads the Ecological Belonging initiative at The Wellbeing Project. He lives in Sweden and works globally to help communities remember their way home—to each other, to place, and to the web of life that sustains us all.
»Fifty apartments can be built in many places. Ålstensskogen exists only here. When it’s gone, it’s gone forever. Together with all the relationships, all the healing, all the possibility for belonging that it holds.We cannot continue to build the future by destroying what makes it worth living in.«
Exploateringskontoret hävdar att ”grönytan” i Ålstensskogen kan ”kompenseras” genom att bilda naturreservatet — samma verktyg som ska skydda värdefull natur
Istället avser man att utplåna en miljö med höga naturvärden, rödlistade arter i ett unikt historiskt landskap
Det framstår som ett direkt motsägelsefullt resonemang
Den rödlistade talltickan i Ålstensskogens område 25 nedanför löparbanan fanns inte med i inventeringen. Det är en signalart för habitat med mycket höga naturvärden.
Bakgrunden är att ett område föreslagits att exkluderas ur reservatet och att AB Svenska Bostäder nu föreslås få en markanvisning för ny bostadsbebyggelse med cirka 50 hyreslägenheter i form av Stockholmshus i Ålstensskogen. Det ska upp på exploateringsnämndens möte den 11 december.
Vi har gått igenom tjänsteutlåtandet som exploateringskontoret tagit fram för markanvisningen av Stockholmshus i Ålstensskogen vid Solviksängen.
Det mest anmärkningsvärda i underlaget är att man under rubriken….
“Kompensation för ianspråktagen grönyta”
… resonerar att ytan ligger inom ett av stadens utpekade habitatnätverk för barrskog, ädellöv och groddjur.
Ja, vi vet att det är höga naturvärden på platsen men vad är det för kompensation då som rubriken avspeglar?
”Naturreservat bedöms vara det mest effektiva sättet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets biologiska mångfald, ekologiska funktioner samt rekreativa och kulturella värden. bevara biologisk mångfald och att långsiktig skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att skydda och återställa livsmiljöer för skyddsvärda arter.”
Absolut, vi håller med om det också.
Men hela resonemanget är rent märkligt med den rubriken – hur kan det kompensera att i reservatsbildningen exkludera en del av skogen, såga ned, spränga och schakta bort berget?
Det tar ju århundraden för den typen av biotop att växa till sig. För att inte tala om berg och flyttblock som är mejslade av en istid. Reservatet ska inte vara en förevändning för att exploatera värdefull natur.
Det finns fler konstigheter
”Platsen är inom kärnområdet för ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO) men har endast klass 3 i naturvärden.”
Skriver man “endast klass 3” då har man förmodligen inte läst definitionen:
Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde
Denna klass omfattas av områden med påtaglig särskild betydelse för biologisk mångfald. Dessa områden har kvaliteter som är typiska för naturliga ekosystem men saknar lång kontinuitet eller den naturlighet som präglar naturvärdesklass 1 eller 2. Områden med påtagligt naturvärde innehåller oftast livsmiljöer för naturvårdsarter och bidrar till en nationell och regional grön infrastruktur för biologisk mångfald. Den totala arealen av dessa områden har särskild betydelse för att bevara biologisk mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha stor särskild betydelse för biologisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biologisk mångfald (SIS 2023).
Man kan heller inte bryta isär skogen med en linjal. Den undantagna ytan är i inventeringen en del av område ”Värdelandskap A” som innebär – “Skogar med höga naturvärden”.
Karta från Naturvärdesinventering enligt SIS 199000:2023 utförd av Ekologigruppen. Vi har markerat ”område 25” med en pil.
Vi har även upptäckt att i den exkluderade ytan finns två talltickor som inte är med i inventeringen som Ekologigruppen gjorde åt staden. Talltickan är rödlistad som “Nära hotad”. Det allvarliga i det är inte att två svampar får maka på sig och växa upp någon annanstans. Utan att förekomsten av talltickan är en signalart som bara växer i riktigt gammal skog, som har höga kvaliteter. Hade de varit med i inventeringen hade kanske den här ytan klassats ytterligare ett snäpp högre.
Vidare står det:
”Kontorets bedömning är att bebyggelsen inte medför någon betydande påverkan på historiska intressanta lanskapsstrukturer och heller inga kända fornlämningar. ”
Det är avslutet av Ålstensskogens östra bergskam, detta handlar om. Den avslutas naturligt i det äldre jordbrukslandskapet och det syns exempelvis en liten fin udde med flyttblock som inte kunde brukas. Åkrarna tillhörde Ålstens Gården som har en mycket lång historia och en gång var Gustav Vasas kungsgård.
Ett annat påstående som dyker upp är om bostadsutbudet i Trädgårdsstaden i Smedslätten är också rent felaktigt.
“Exploateringen bidrar till ett varierat bostadsutbud och en större bredd i upplåtelseformer i ett område som i dagsläget domineras av småhusbebyggelse.”
Enligt SCB så är småhus friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.
I Smedslätten är 47% av bostäderna i flerbostadshus. Det är en Trädgårdsstad vilket per definition innebär att det är blandade former av bebyggelse och även upplåtelseformer.
Lokaltidningen Mitt i Bromma tar i veckans nummer (22–28 november) upp VTF:s oro för att ”område 25” undantas när kommunfullmäktige ska besluta om naturreservatet i Ålstensskogen. Därmed är det fritt fram att föreslå nya hyreshus i skogspartiet mellan Smedslättens tennisbanor och Solviksängen. Läs mer om undantaget i det förra inlägget (nedan) här på hemsidan.
När Exploateringsnämnden beslutade om naturreservatet den 6 november reserverade sig M och SD mot att område 25 exkluderades från naturreservatet. L och KD accepterade exkluderingen. Förvånande nog invände inte heller MP mot undantaget, trots att naturreservatet var MP:s idé från början.
Rättelse (7/12): KD har endast en ersättarplats i Exploateringsnämnden och därmed ingen rösträtt, men de motsätter sig förslaget. Nike Örbrink, gruppledare för KD i Stadshuset och uppvuxen längs Västerled, förtydligar: »Det är först när beslutet kommer till kommunfullmäktige som vi kan föreslå och rösta. Vår linje har hela tiden varit att inkludera områdena i naturreservatet för att skydda dem mot exploatering. Vi vill därtill detaljplanelägga Bromma som parkmark för att skydda det ytterligare.«
Dennis Wedin (M), borgarråd och vice ordf. i Exploateringsnämnden träffade Torbjörn Nilsson, ordf. i Västerleds Trädgårdsstadsförening, i Ålstensskogen i förra veckan. Foto: Mitt i Bromma.
Undantag möjliggör framtida flerbostadshus i Ålstensskogens naturreservat
Vi med många gläds över att Ålstensskogen ska bli naturreservatet men det döljs en plan i detta som de flesta nog inte känner till. “Det man inte vet, det lider man inte av.” – ni som lever efter det mottot ska sluta läsa nu. I alla fall om ni älskar Ålstensskogen.
När vi svarade på samrådet så upptäckte vi att ett område i skogens entré hade blivit undantaget från reservatet under processen. Det är markerat som “Område 25” och var ursprungligen bedömt, “Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3”, men har sedan med linjalen exkluderats från förslaget. Angränsande område 26 med näst högsta klass “Högt naturvärde – naturvärdesklass 2“ har stympats.
Område 25 med Elljusspåret i skogens entré har exkluderats. Källa: Förslag till beslut Ålstensskogen och Storskogens naturreservat Dnr: 2024-03606
Gränsdragningen är gjord av linjalen och följer inte alls Ålstensskogens naturliga förutsättningar och landskapets fint bevarade arrondering. Elljusspåret tar sig härigenom och det är skogens största entré. Här passerar alla på väg till Solviksbadet från Smedslättens spårvagnsstation. Väldigt många utländska besökare går den här vägen. Det är platsen som de flesta visualiserar som – här börjar skogen.
Men varför gör man så?
Vi gräver lite i materialet kring ärendet för att förstå vad som ligger bakom. Vi hittar svaret i samrådsdokumentet i ett ställningstagande från Stadsbyggnadskontoret.
“Enligt stadens budget för 2025 ska ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma genomföras samt att staden ska prioritera möjliga platser för Stockholmshus. Med utgångspunkt i en samlad bedömning har stadsbyggnadskontoret bedömt att en yta längs Alviksvägen kan vara möjlig för detta.“
I samma dokument har föreskrifterna förtydligats
“…anläggning av ny sträcka av befintligt elljusspår om delar av spåret tas i anspråk vid exploatering längs Alviksvägen.”
Men Exploateringskontoret vill gå längre för att exploatera platsen.
“Exploateringskontoret önskar att gränserna vid Alviksvägen ses över ytterligare en gång. Kontoret bedömer att en eventuell exploatering skulle kunna inrymmas inom ytan men det kan behövas ytterligare yta under byggskedet för att kunna få till byggnationen/husen med schakt.”
Det finns ingen rationalitet att först investera i ett utmärkt reservat för att sedan sänka hela upplevelsen med ett förhållandevis litet antal bostäder. Dessutom är gestaltningen av ett “Stockholmshus” ett stort avsteg från kulturmiljön i Trädgårdsstaden.
En genererad genrebild av ett nybyggt hus som liknar ett Stockholmshus mot kuperad skogsmark.
Stockholms stad sticker ut när det gäller antal väljare bland kommuner i Sverige. Väldigt många stockholmare känner naturligtvis därför inte till platsen. Den lokala demokratin blir lidande när man anar att några vill skapa en kilfrågaför att bedrivasignalpolitik och populism. En förmodad kompromiss mellan de röda och gröna i Stadshuset gör att en investering i naturmiljön urvattnas och ger en plats som aldrig går att återställa förrän efter nästa istid.
Ärendet var uppe i Exploateringsnämnden den 6 november. Inför mötet författade vi ett mail till alla ledamöter. Vi fick snabbt fått svar och stöd från Moderaterna och SD som ska lyfta frågan i den framtida beredningen av ärendet.
Vi hoppas att flera partier tog sitt förnuft till fånga på mötet i Exploateringsnämnden i torsdags och inför kommunfullmäktigebeslutet längre fram. Det är inte för sent att ta ställning.
Här kan ni läsa hela vårt svar på samrådet tidigare:
Vi i Västerleds trädgårdstadssförening kommer kämpa vidare med detta och återkommer i ärendet. Men kontakta gärna politiker. Det finns flera nämnder och många kockar. Här är de mest involverade i denna fråga.
Ålstensgatans julmarknad äger alltid rum första söndagen i Advent, som i år infaller den 30 november, tid 12–16. Det är Ålstens Blommor som arrangerar julmarknaden.
Boka bord kan man bara göra direkt i butiken och då betalar man en avgift för att ställa ut. Det finns två alternativ.
Ta med eget bord avgift 380 kr
Hyr bord med tak 780 kr
Det är först till kvarn som gäller då det finns begränsningar, både tillgång till hyrborden och totalt antal utställare.
Nu hoppas vi på lite snö till dess och vi ses på Ålstensgatan första Advent.
